Så här påverkas du av din tarmflora

Den största mängden mikrober finns i din tarm och utgör tarmfloran. Här hittar man bakteriofager, olika jästsvampar och bakterier där bakterier utgör den överlägset största andelen.

Tarmfloran har undersökts tidigare och då kopplats ihop med direkta magproblem, men det som man idag främst forskar kring och som är riktigt revolutionerande är kopplingen till välfärdssjukdomar som till exempel:

• Hjärt- och kärlsjukdomar
• Typ 2-diabetes
• Depression
• Cancer
• Alzheimers

Tarmfloran klassades som ett nytt organ 2012. För att få ett perspektiv på hur intressant forskningsområde detta verkligen är så kan det nämnas att enbart den amerikanska statliga sjukvårdsforskningen (NIH) har lagt närmare 1 miljard dollar på forskning kring tarmfloran, mellan 2007—2017. Då ska man komma ihåg att den största delen av forskningen har skett efter 2017!

För att förstå tarmflorans roll för vår organism kan man se tarmfloran som kroppens egen kemifabrik, som producerar ämnen (metaboliter) som vi behöver för att fungera. De används i alla de olika kemiska processer som konstant pågår i vår kropp. Ämne som är både viktiga för barns utveckling och tillväxt samt vårt psykiska och fysiska välmående.

Här är några exempel på processer där tarmfloran är högst involverad:

• Matsmältningen
• Immunförsvaret
• Humöret
• Kognitiva funktionen
• Ämnesomsättningen
• Åldrandet

Det som gör vårt nya organ riktigt intressant är att du, till skillnad mot att sekvensera ditt personliga DNA, faktiskt kan förändra tarmfloran och över tid optimera den för att må så bra som möjligt. Men i likhet med ditt egna DNA så har man faktiskt visat att man även ärver tarmfloran. När man ärver tarmfloran så kommer dess egenskaper på köpet.

De stora faktorerna som påverkar din tarmflora förutom arv och miljö är:

🥗 Kost
💊 Medicinering
😩 Stressnivå
👵 Ålder

Andra viktiga faktorer är vem du bor med och var (stad/landet). Då bakterier vandrar från din omgivning och adopteras av din tarmflora om det finns en lämplig nisch ledig.

Så sluta ha bacillskräck. Faktiskt så är vi mer bacill än människa. Det är inte ens en jämn match. Vi består av 100 gånger fler celler i form av mikrober än vad vi har i våra egna vävnader. Följ med på en resa till framtiden och lär dig mer om detta fantastiska nya organ. Eller du behöver inte nöja dig med bara det, du kan faktiskt göra något åt det redan idag!

Här är 4 saker du bör veta om din tarmflora

Din tarmflora hjälper dig med matsmältningen

De flesta landdjur är uppbyggda med en lång slang av hud (läs tarm), som tar upp och omvandlar olika typer av mat till näring, näringsämnen och andra metaboliter som behövs till våra celler. Upptaget sker dels i tunntarmen där framför allt enklare sockerarter och fett tas upp. Resten av din mat bryts sedan ner i tjocktarmen. Nedbrytningen av mer komplexa molekyler kan ske genom att tjocktarmen är utrustad med ett intrikat nedbrytningssystem, nämligen vår tarmflora.

Tarmbakterierna producerar enzymer som bryter ner komplexa kolhydrater (fibrer) från växtriket. De förser oss också med B- och K-vitaminer och kortkedjade fettsyror. Vi kan alltså inte tillgodogöra oss näringen från många av de saker vi äter, utan hjälp från bakterierna i vår tarm. De hjälper oss att bryta ner och i många fall öka näringsvärdet av den mat vi äter.

Givetvis finns det även bakterier bryter ner kött, fett och snabba kolhydrater. Men dessa bakterier producerar många gånger ämnen som gör mer skada än nytta för oss. Jo, vi känner till att det är skillnad på kött och kött samt att det finns massor av olika typer av fett. Men mer om detta en annan gång.

Din tarmflora hjälper ditt immunförsvar

Det finns mycket interaktion mellan ditt immunförsvar och tarmfloran. Eftersom ditt immunsystem konstant presenteras för olika organismer, partiklar och molekyler via tarmen kommer det över tid att lära sig vad som är till nytta för dig och vad som ska ses som fiender. Detta gör att ditt immunförsvar känner igen och låter bli vänliga tarmbakterier, som behövs för matsmältningen. Vid behov stimulerar tarmfloran vävnad kring tarmen för att öka produktionen av antikroppar.

Din tarmflora skyddar dig mot toxiner

Många bakterier, t. ex. Bifidobakterier kan bryta ner och hindra toxiner från att passera genom tarmväggen och in i ditt blodomlopp.

Dessa toxiner kan vara:

• Bekämpningsmedel
• Metaller
• PCB-gifter
• Olika kolväten från avgaser
• Toluener, restkemikalier från industri
• Melamin, rest från plaster
• Sötningsmedel som Aspartam, Sackarin

Din tarmflora påverkar din mentala hälsa

En äldre föreställning är att olika delar i kroppen fungerar enskilt. T. ex. att hjärnan fungerar som en egen enhet. Men genom ny forskning som till stor del kommer från insikterna av tarmflorans betydelse, vet man nu att kroppen är en helhet där olika delar är helt beroende av varandra och påverkar varandra otroligt mycket. Tarmfloran kan direkt påverka hjärnan via vagusnerven och indirekt genom att påverka många andra av kroppens system.

Tarmflorans direktförbindelse med hjärnan kallas för tarm-hjärnkopplingen (eng. brain-gut-axis). Din tarmflora interagerar faktiskt med ditt centrala nervsystem för att reglera hjärnkemin. Det stämmer, dina tarmbakterier kan faktiskt påverka hur du reagerar på stress och ångest. De kan faktiskt även påverka ditt minne.

Forskning har visat att tarmbakterier producerar stora mängder serotonin- och dopamin. Serotonin är ett ämne som inte bara får dig att känna dig lycklig, utan det hjälper också till med matsmältningen. Faktum är att 90 % av kroppens serotonin produceras i tarmen.

Din tarmflora påverka även så mycket mer

Det finns så otroligt mycket som påverkas av tarmfloran att det är svårt att skriva om allt. Här kommer några fler saker.

• Ämnesomsättningen
• Reglering av hunger
• Minskad inflammation i kroppen
• Ditt blodtryck

Inte att glömma är produktionen av de viktiga kortkedjade fettsyrorna. De fungerar bland annat som näring till cellerna i tarmväggen. Om cellerna i din tarmvägg mår bra och förekommer i riklig mängd ger de tarmen en stabil integritet. Motsatsen brukar kallas för läckande tarm (Leaking Gut) och skapar ofta trötthet, inflammation och värk i kroppen.

Man skulle kunna säga att vi tillsammans med vår tarmflora blir något mer än bara en människa, en superorganism!

Tarmflorans roll är helt central för kroppens funktion. Det är också det organ som du enklast kan påverka. Vet du hur din tarmflora fungerar kan du också lära dig att vårda den. Tar du hand om din tarmflora så tar den hand om dig och tillsammans kan ni göra underverk.

Du börjar med en analys för att lära känna den. Efter det kan du lätt se vilka förändringar du behöver göra och över tid kan du sedan anpassa din diet mot ett liv i symbios.

Vill du lära dig mer? Besök Symbiomes blogg, Skitbloggen

Referenser:

1. NIH Human Microbiome Portfolio Analysis Team (2019). A review of 10 years of human microbiome research activities at the US National Institutes of Health, Fiscal Years 2007-2016. Microbiome, 7(1), 31. https://doi.org/10.1186/s40168-019-0620-y

2. Valdes A M, Walter J, Segal E, Spector T D. Role of the gut microbiota in nutrition and health BMJ 2018; 361 :k2179 doi:10.1136/bmj.k2179

3. Castro-Mejía JL, Khakimov B, Krych Ł, Bülow J, Bechshøft RL, Højfeldt G, Mertz KH, Garne ES, Schacht SR, Ahmad HF, Kot W, Hansen LH, Perez-Cueto FJA, Lind MV, Lassen AJ, Tetens I, Jensen T, Reitelseder S, Jespersen AP, Holm L, Engelsen SB, Nielsen DS. Physical fitness in community-dwelling older adults is linked to dietary intake, gut microbiota, and metabolomic signatures. Aging Cell. 2020 Mar;19(3):e13105. doi: 10.1111/acel.13105. Epub 2020 Jan 22. PMID: 31967716; PMCID: PMC7059135.

4. Claus, S. P., Guillou, H., & Ellero-Simatos, S. (2016). The gut microbiota: a major player in the toxicity of environmental pollutants?. NPJ biofilms and microbiomes, 2, 16003. https://doi.org/10.1038/npjbiofilms.2016.3

5. Palmu J, Lahti L, Niiranen T. Targeting Gut Microbiota to Treat Hypertension: A Systematic Review. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2021; 18(3):1248. https://doi.org/10.3390/ijerph18031248

6. Appleton J. (2018). The Gut-Brain Axis: Influence of Microbiota on Mood and Mental Health. Integrative medicine (Encinitas, Calif.), 17(4), 28–32.

7. Usuda, H., Okamoto, T., & Wada, K. (2021). Leaky Gut: Effect of Dietary Fiber and Fats on Microbiome and Intestinal Barrier. International journal of molecular sciences, 22(14), 7613. https://doi.org/10.3390/ijms22147613

8. Leeuwendaal, N. K., Cryan, J. F., & Schellekens, H. (2021). Gut peptides and the microbiome: focus on ghrelin. Current opinion in endocrinology, diabetes, and obesity, 28(2), 243–252. https://doi.org/10.1097/MED.0000000000000616

9. The complex relationship between drugs and the microbiome