Zeynep Kavak, leg. Psykoterapeut

Schematerapi är en integrativ psykoterapimetod som kombinerar element från kognitiv beteendeterapi (KBT), psykoanalytisk teori, anknytningsteori och gestaltterapi. Denna metod, som utvecklades av Jeffrey E. Young på 1990-talet, syftar till att behandla långvariga emotionella problem, särskilt de problem som har sitt ursprung i barndomen. Schematerapins övergripande behandlingsområde är att få insikt om de djupgående och omfattande tankemönster, känsloyttringar och kroppsliga reaktioner som utvecklas hos individen i tidigt skede och som upprepas och återkommer i livets olika faser. Dessa djupgående och påfrestande tankemönster och känsloyttringar kan orsakas av ett så kallat Adaptivt Schema, dvs känslan av genuin tillfredsställelse, likväl som ett Maladaptivt Schema, dvs känslor som får individen att uppleva sina ansträngningar som betydelselösa eftersom resultaten aldrig betraktas som goda nog. Det maladaptiva schemat uppstår ofta som ett resultat av negativa upplevelser i barndomen såsom försummelse, övergrepp eller inkonsekvent föräldraskap. Konkret går min schematerapi ut på att: – identifiera negativa tankemönster som skapar lidande hos individen för att därtill tillgodose grundläggande mänskliga behov som trygghet, stabilitet, vård, autonomi och självständighet hos individen. – utmana och förändra orealistiska eller dysfunktionella tankemönster ( Maladaptiva Scheman) hos den drabbade personen. – arbeta med att förstå och bearbeta känslor som är kopplade till individens adaptiva och maladaptiva scheman. – implementera nya och mer adaptiva beteenden för att ersätta gamla, skadliga tankemönster hos den drabbade individen. Av särskilt intresse kan jag nämna pedagogiska övningar som visualiseringar som till exempel rollspel, hemuppgifter eller andra fördelaktiga metoder.

Schematerapi är en integrativ psykoterapimetod som kombinerar element från kognitiv beteendeterapi (KBT), psykoanalytisk teori, anknytningsteori och gestaltterapi. Denna metod, som utvecklades av Jeffrey E. Young på 1990-talet, syftar till att behandla långvariga emotionella problem, särskilt de problem som har sitt ursprung i barndomen. Schematerapins övergripande behandlingsområde är att få insikt om de djupgående och omfattande tankemönster, känsloyttringar och kroppsliga reaktioner som utvecklas hos individen i tidigt skede och som upprepas och återkommer i livets olika faser. Dessa djupgående och påfrestande tankemönster och känsloyttringar kan orsakas av ett så kallat Adaptivt Schema, dvs känslan av genuin tillfredsställelse, likväl som ett Maladaptivt Schema, dvs känslor som får individen att uppleva sina ansträngningar som betydelselösa eftersom resultaten aldrig betraktas som goda nog. Det maladaptiva schemat uppstår ofta som ett resultat av negativa upplevelser i barndomen såsom försummelse, övergrepp eller inkonsekvent föräldraskap. Konkret går min schematerapi ut på att: – identifiera negativa tankemönster som skapar lidande hos individen för att därtill tillgodose grundläggande mänskliga behov som trygghet, stabilitet, vård, autonomi och självständighet hos individen. – utmana och förändra orealistiska eller dysfunktionella tankemönster ( Maladaptiva Scheman) hos den drabbade personen. – arbeta med att förstå och bearbeta känslor som är kopplade till individens adaptiva och maladaptiva scheman. – implementera nya och mer adaptiva beteenden för att ersätta gamla, skadliga tankemönster hos den drabbade individen. Av särskilt intresse kan jag nämna pedagogiska övningar som visualiseringar som till exempel rollspel, hemuppgifter eller andra fördelaktiga metoder.

Schematerapi är en integrativ psykoterapimetod som kombinerar element från kognitiv beteendeterapi (KBT), psykoanalytisk teori, anknytningsteori och gestaltterapi. Denna metod, som utvecklades av Jeffrey E. Young på 1990-talet, syftar till att behandla långvariga emotionella problem, särskilt de problem som har sitt ursprung i barndomen. Schematerapins övergripande behandlingsområde är att få insikt om de djupgående och omfattande tankemönster, känsloyttringar och kroppsliga reaktioner som utvecklas hos individen i tidigt skede och som upprepas och återkommer i livets olika faser. Dessa djupgående och påfrestande tankemönster och känsloyttringar kan orsakas av ett så kallat Adaptivt Schema, dvs känslan av genuin tillfredsställelse, likväl som ett Maladaptivt Schema, dvs känslor som får individen att uppleva sina ansträngningar som betydelselösa eftersom resultaten aldrig betraktas som goda nog. Det maladaptiva schemat uppstår ofta som ett resultat av negativa upplevelser i barndomen såsom försummelse, övergrepp eller inkonsekvent föräldraskap. Konkret går min schematerapi ut på att: – identifiera negativa tankemönster som skapar lidande hos individen för att därtill tillgodose grundläggande mänskliga behov som trygghet, stabilitet, vård, autonomi och självständighet hos individen. – utmana och förändra orealistiska eller dysfunktionella tankemönster ( Maladaptiva Scheman) hos den drabbade personen. – arbeta med att förstå och bearbeta känslor som är kopplade till individens adaptiva och maladaptiva scheman. – implementera nya och mer adaptiva beteenden för att ersätta gamla, skadliga tankemönster hos den drabbade individen. Av särskilt intresse kan jag nämna pedagogiska övningar som visualiseringar som till exempel rollspel, hemuppgifter eller andra fördelaktiga metoder.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad psykologisk terapimetod som används för att behandla en rad psykiska problem som depression, utmattning, ångest, socialfobi, sorg, skuld- och skamkänsla samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). KBT utformar sig kring fyra grundläggande principer: (1) kognition som vidmakthåller att våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade. I enlighet därmed ger negativa och orealistiska tankar och känslor upphov till mänskligt lidande. (2) Beteende är en KBT: princip som påstår att gradvisa förändringar av våra negativa beteendemönster ger anledning till psykiskt välbefinnande hos oss. (3) Här och nu är ytterligare en KBT: princip som uppmanar terapeuten att fokusera snarare på individens nuvarande problem än det förflutna för att därtill markera adekvata lösningar. och hur man kan lösa dem, snarare än att gräva djupt i det förflutna. (4) Aktiv roll som motiverar terapeuten och klienten att arbeta tillsammans på ett aktivt sätt. Med andra ord kommer de tillsammans identifiera problem samt utveckla behandlingsstrategier. Av särskilt intresse är att klienten utifrån denna princip får öva på olika hemuppgifter med målet att utveckla nya färdigheter mellan terapisessionerna. Generellt karakteriseras KBT terapimetod av tidsbegränsade och strukturerade samtal där de terapeutiska målen samt hemuppgiftsformerna blir resultatet av ett aktivt samarbete mellan terapeut och klient.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad psykologisk terapimetod som används för att behandla en rad psykiska problem som depression, utmattning, ångest, socialfobi, sorg, skuld- och skamkänsla samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). KBT utformar sig kring fyra grundläggande principer: (1) kognition som vidmakthåller att våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade. I enlighet därmed ger negativa och orealistiska tankar och känslor upphov till mänskligt lidande. (2) Beteende är en KBT: princip som påstår att gradvisa förändringar av våra negativa beteendemönster ger anledning till psykiskt välbefinnande hos oss. (3) Här och nu är ytterligare en KBT: princip som uppmanar terapeuten att fokusera snarare på individens nuvarande problem än det förflutna för att därtill markera adekvata lösningar. och hur man kan lösa dem, snarare än att gräva djupt i det förflutna. (4) Aktiv roll som motiverar terapeuten och klienten att arbeta tillsammans på ett aktivt sätt. Med andra ord kommer de tillsammans identifiera problem samt utveckla behandlingsstrategier. Av särskilt intresse är att klienten utifrån denna princip får öva på olika hemuppgifter med målet att utveckla nya färdigheter mellan terapisessionerna. Generellt karakteriseras KBT terapimetod av tidsbegränsade och strukturerade samtal där de terapeutiska målen samt hemuppgiftsformerna blir resultatet av ett aktivt samarbete mellan terapeut och klient.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad psykologisk terapimetod som används för att behandla en rad psykiska problem som depression, utmattning, ångest, socialfobi, sorg, skuld- och skamkänsla samt posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). KBT utformar sig kring fyra grundläggande principer: (1) kognition som vidmakthåller att våra tankar, känslor och beteenden är sammankopplade. I enlighet därmed ger negativa och orealistiska tankar och känslor upphov till mänskligt lidande. (2) Beteende är en KBT: princip som påstår att gradvisa förändringar av våra negativa beteendemönster ger anledning till psykiskt välbefinnande hos oss. (3) Här och nu är ytterligare en KBT: princip som uppmanar terapeuten att fokusera snarare på individens nuvarande problem än det förflutna för att därtill markera adekvata lösningar. och hur man kan lösa dem, snarare än att gräva djupt i det förflutna. (4) Aktiv roll som motiverar terapeuten och klienten att arbeta tillsammans på ett aktivt sätt. Med andra ord kommer de tillsammans identifiera problem samt utveckla behandlingsstrategier. Av särskilt intresse är att klienten utifrån denna princip får öva på olika hemuppgifter med målet att utveckla nya färdigheter mellan terapisessionerna. Generellt karakteriseras KBT terapimetod av tidsbegränsade och strukturerade samtal där de terapeutiska målen samt hemuppgiftsformerna blir resultatet av ett aktivt samarbete mellan terapeut och klient.

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en evidensbaserad behandlingsmetod som syftar till att hjälpa barn och ungdomar som har upplevt traumatiska händelser. TF-KBT kombinerar principer från kognitiv beteendeterapi (KBT) med specifika tekniker för att behandla trauma. Grundläggande komponenter i TF-KBT är psykoedukation: Att terapeuten ger information om trauma och dess effekter, vilket hjälper barnet och föräldrarna att förstå symtomen och hur de kan hanteras. Föräldraengagemang: Att föräldrar eller vårdgivare involveras i behandlingen för att ge stöd och lära sig strategier för att hjälpa barnet. Coping-strategier: Att barnet lär sig olika tekniker för att hantera ångest och stress, såsom avslappningsövningar och andningstekniker. Kognitiv omstrukturering: Hjälper barnet att identifiera och förändra negativa tankar och föreställningar som är relaterade till traumat. Trauma Narration: Att barnet uppmuntras att skapa en berättelse om sin traumatiska upplevelse, vilket hjälper till att minska känslomässig intensitet och skapa en känsla av kontroll över minnet. In-vivo-exponering: Barnet konfronterar rädslor och situationer som påminner om traumat i en kontrollerad och säker miljö för att minska undvikande beteenden. Förstärkning av trygghet: Åtgärder vidtas för att förbättra barnets känsla av säkerhet och trygghet, både fysiskt och emotionellt. Förstärkning av framtidsinriktade aktiviteter: Fokus på att uppmuntra positiva och åldersanpassade aktiviteter som främjar barnets framtida utveckling och välmående. TF-KBT följer en strukturerad process som vanligtvis sker över 12-25 sessioner. Terapin anpassas efter barnets individuella behov och svårighetsgrad av symtom.

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi (TF-KBT) är en evidensbaserad behandlingsmetod som syftar till att hjälpa barn och ungdomar som har upplevt traumatiska händelser. TF-KBT kombinerar principer från kognitiv beteendeterapi (KBT) med specifika tekniker för att behandla trauma. Grundläggande komponenter i TF-KBT är psykoedukation: Att terapeuten ger information om trauma och dess effekter, vilket hjälper barnet och föräldrarna att förstå symtomen och hur de kan hanteras. Föräldraengagemang: Att föräldrar eller vårdgivare involveras i behandlingen för att ge stöd och lära sig strategier för att hjälpa barnet. Coping-strategier: Att barnet lär sig olika tekniker för att hantera ångest och stress, såsom avslappningsövningar och andningstekniker. Kognitiv omstrukturering: Hjälper barnet att identifiera och förändra negativa tankar och föreställningar som är relaterade till traumat. Trauma Narration: Att barnet uppmuntras att skapa en berättelse om sin traumatiska upplevelse, vilket hjälper till att minska känslomässig intensitet och skapa en känsla av kontroll över minnet. In-vivo-exponering: Barnet konfronterar rädslor och situationer som påminner om traumat i en kontrollerad och säker miljö för att minska undvikande beteenden. Förstärkning av trygghet: Åtgärder vidtas för att förbättra barnets känsla av säkerhet och trygghet, både fysiskt och emotionellt. Förstärkning av framtidsinriktade aktiviteter: Fokus på att uppmuntra positiva och åldersanpassade aktiviteter som främjar barnets framtida utveckling och välmående. TF-KBT följer en strukturerad process som vanligtvis sker över 12-25 sessioner. Terapin anpassas efter barnets individuella behov och svårighetsgrad av symtom.